Smörblomma
Andra namn: Ranunculus acris L.
Smörblommor orsakar problem med huden och mag-tarmkanalen. Växtsaften är frän och djur som ligger i smörblommor kan få irriterad hud. Vissa djur kan utveckla begär efter smörblomma efter att de blivit förgiftade, och då aktivt söka upp den. Det är vanligast att nötkreatur förgiftas.
Utseende
Smörblomma är en upprätt, flerårig ört med jordstam. Stjälken är förgrenad, hårig och blir mellan 30 och 60 cm hög. Blommorna är gula och har vanligen fem kronblad. Blomställningen utgör ett glest, mångblommigt knippe.
Förekomst
Smörblomma är vanlig i hela landet, ända upp till fjällen. Den växer gärna på frisk eller fuktig mark; som fuktängar, stränder, hagar, fäbodvallar och öppna skogar men även på fjällhedar, längs med vägkanter och på gårdsplaner.
Påverkan på djur
När smörblomman tuggas ger den en brännande känsla på tungspetsen och orsakar rodnad, ibland med blåsor. Det är vanligast med en lindrig mag-tarminflammation (gastroenterit), men större intag kan ge mag-tarmstörningar med kolik och diarré, njurskador och centralnervös påverkan. Det finns även rapporter om förgiftning på gris och hund.
Om ditt djur har ätit av växten
Säkerställ att djuret inte kommer åt mer av växten och kontakta veterinär vid behov.
Djurslagsspecifika uppgifter
Följande information är hämtad ur veterinärmedicinsk och botanisk litteratur.
Hur gärna djuret äter växten
Smörblomma är osmaklig för häst.
Symtom
Kända symtom hos hästar som har ätit av smörblomma är mag-tarminflammation (gastroenterit) som varierar i omfattning beroende på mängden som hästen har ätit. Hudirritationer efter att djuret har legat i smörblommor förekommer.
Andra symtom som kan förekomma är blåsbildning, rodnad och svullnad i läppar, mun och slemhinnor, svårigheter att svälja, överdriven salivering, hosta, näsflöde, irritation i nedre matsmältningskanalen med diarré och kolik. Även blod i urinen (hematuri), rastlöshet, temporär blindhet, konvulsioner, muskelspasmer, centralnervösa krampanfall, svaghet och förlamning (paralys) förekommer.
Ovanliga symtom
I ovanliga fall syns andningsförlamning som kan leda till dödsfall.
Skadlig eller dödlig dos
Källor i litteraturen anger att följande doser har framkallat symtom:
- intag av större mängder (över 2 kg) vid enstaka tillfälle eller under en lång tid (3 veckor).
Hur gärna djuret äter växten
Smörblomma är osmaklig för nötkreatur.
Symtom
Kända symtom hos nötkreatur som har ätit smörblomma är inflammation, blåsbildning och sår i munnen (stomatit), salivering, ökad känslighet för solljus (fotosensibilisering), ansträngd andning, näsflöde, magsmärta, kolik, förstoppning och diarré.
Senare kan djuren bli slöa och få blod i urinen (hematuri), mörkfärgad diarré samt koordinationsstörningar (ataxi).
För digivande kor kan förgiftning leda till minskad mjölkproduktion, juverinflammation (mastit) samt, rödfärgad och illasmakande mjölk.
Ovanliga symtom
I ovanliga fall misstänks smörblomma orsaka maligna lymfom, och hudskador på juvret när korna ligger bland dem. Djur som fått i sig stora mängder smörblommor kan verka blinda, få kramper och dö inom 12 timmar.
Skadlig eller dödlig dos
Dödlig dos protoanemonin: 100–200 mg/kg kroppsvikt.
Hur gärna djuret äter växten
Smörblomma är osmaklig för get.
Symtom
Kända symtom hos getter som ätit smörblomma är akut mag-tarminflammation (gastroenterit), irritation i munslemhinnan, blåsbildning, magsmärtor och död.
Ovanliga symtom
I sällsynta fall leder intag av smörblomma till njurskador.
Skadlig eller dödlig dos
SVA har inga uppgifter om skadlig eller dödlig dos för get.
Hur gärna djuret äter växten
Smörblomma är osmaklig för får.
Symtom
Kända symtom hos får som ätit smörblomma är akut mag-tarminflammation (gastroenterit) samt blåsbildning i hud och slemhinnor.
Ovanliga symtom
I sällsynta fall leder intag av smörblomma till njurskador.
Skadlig eller dödlig dos
SVA har inga uppgifter om skadlig eller dödlig dos för får.
Vad är giftigt?
Hela växten. Växten är giftigast vid blomning.
| Bete | Ensilage | Hö | Fryst bete |
| Skadligt | Skadligt | Ofarligt | Okänt |
Giftinformation
Smörblommans växtsaft innehåller glykosiden ranunculin som omvandlas till den giftiga och blåsbildande substansen protoanemonin då växten tuggas eller krossas. Protoanemonin är lokalt irriterande för hud och slemhinnor samt förhindrar celldelningen (antimitotisk). Efter upptag ger protoanemonin en excitation av centrala nervsystemet som senare övergår i förlamning. Vid utsöndring kan protoanemonin skada njurar och mjölkkörtlar. Protoanemonin har även hepatotoxisk verkan vilket kan utlösa ökad känslighet för solljus (sekundär fotosensibilisering). När växten torkas övergår protoanemoninet till anemonin som är mindre giftigt och slutligen till anemoninsyra som är helt inaktiv.
Läs mer
Senast granskad 2023-03-27