Harris - SVA

Utseende

Harris har femkantiga gröna grenar utan tornar och växer i form av en kvastlik buske som blir 40 till 150 cm hög. Bladen är enkla i toppen medan de nedre är 3-fingrade med en till två cm långa småblad. De orangegula blommorna växer på korta skaft från bladvecken. Fröbaljan är 3 till 4 cm lång och ändrar färg från grön till svart när den mognar. Fröbaljan öppnar sig då hastigt vilket gör att fröna sprätter i väg långt.

Förekomst

Harris förekommer i södra Sverige upp till Mälardalen. Den trivs på solig, varm, torr och ganska mager sandjord och påträffas exempelvis på vägslänter, buskmark, banvallar, sandhedar och glesa strandskogar.

Påverkan på djur

Drabbade djur kan uppvisa besvär från mag-tarmkanalen, upphetsning (excitation), förlamning och hjärtpåverkan.

I litteraturen finns förgiftningsfall beskrivna hos nötkreatur och får.

Om ditt djur har ätit av växten

Säkerställ att djuret inte kommer åt mer av växten och kontakta veterinär vid behov.

Djurslagsspecifika uppgifter

Följande information är hämtad ur veterinärmedicinsk och botanisk litteratur.

Hur gärna djuret äter växten

SVA har inga uppgifter om hur gärna hästar äter harris.

Symtom

SVA har inga uppgifter om kända specifika symtom för häst.

Skadlig eller dödlig dos

SVA har inga uppgifter om skadlig eller dödlig dos för häst.

Hur gärna djuret äter växten

SVA har inga uppgifter om hur gärna nötkreatur äter harris.

Symtom

Kända symtom hos nötkreatur som har ätit av harris är först överdriven salivutsöndring med skumbildning, tandgnissling, som sedan följs av koordinationsstörningar (ataxi), muskelsvaghet och att djuret blir liggande på ena sidan samt eventuellt död på grund av andningsförlamning. Akut neurologisk sjukdom kan också förekomma.

Skadlig eller dödlig dos

SVA har inga uppgifter om skadlig eller dödlig dos för nötkreatur.

Hur gärna djuret äter växten

SVA har inga uppgifter om hur gärna get äter harris.

Symtom

SVA har inga uppgifter om kända specifika symtom för get.

Skadlig eller dödlig dos

SVA har inga uppgifter om skadlig eller dödlig dos för get.

Hur gärna djuret äter växten

SVA har inga uppgifter om hur gärna får äter harris.

Symtom

Kända symtom hos får som har ätit av harris är akut neurologisk sjukdom, ansträngd andning, sjuklig trötthet (somnolens), följt av koma och död inom en till flera dagar. Stark oro (agitation), efter en period av skakningar (tremor) och kramper samt dödsfall på grund av andningsförlamning.

Skadlig eller dödlig dos

SVA har inga uppgifter om skadlig eller dödlig dos för får.

Vad är giftigt?

Hela växten är giftig.

Bete	Ensilage	Hö	Fryst bete
Skadligt	Okänt	Okänt	Okänt

Giftinformation

Harris innehåller quinolizidinalkaloiderna spartein och isospartein. Andra ämnen som förekommer är aminen tyramin och alkaloiderna 17-oxospartein, 11,12-dehydrospartein, genistein, lupanin, 13-hydroxylupanin (=13a-hydroxylupanin) och 3b, 13a- dihydroxylupanin. Alkaloidnivåerna är högst strax före blomning (1,2-3%). I fröna omvandlas spartein till lupanin och dess hydroxyleringsprodukter när fröna mognar. Innehållet av alkaloider i färska växtdelar är 0,2% i blad, 0,1% i stjälk och 0,59% i frön.

I små doser har spartein en centralstimulerande effekt, men är förlamande i större doser. Den perifera effekten liknar nikotinets med en inledande upphetsande (exciterande) påverkan, som sedan verkar förlamande på det autonoma nervsystemet. Spartein stimulerar också de glatta musklerna i tarmen.

Spartein, lupanin och 13-hydroxylupanin blockerar överföring av information i det perifera nervsystemet, minskar hjärtmuskelns förmåga att kontrahera och stimulerar de glatta musklerna i livmodern. Både spartein och lupanin kan fungera som agonister och antagonister av acetylkolinreceptorer som stimulerar respektive hämmar deras aktivitet.

Målorgan är perifera och centrala nervsystemet samt glatt muskulatur i tarm och livmoder.