Riskkartläggning av fågelinfluensa ska bidra till träffsäkert förebyggande arbete mot framtida utbrott
Publicerades 2024-12-20
Sedan 2020 har fågelinfluensa drabbat ett 20-tal livsmedelsproducerande fjäderfägårdar i Sverige, vilket har lett till att nära 2,4 miljoner fjäderfän har dött eller avlivats. Fågelinfluensaviruset sprids ofta till fjäderfä från vilda fåglar och för att förhindra utbrott krävs effektiva smittskyddsrutiner för att förhindra kontakt mellan vilda och tama fåglar. En riskkartläggning visar på stora variationer i risken för utbrott beroende på både säsong och geografiskt läge.
Stor geografisk och säsongsmässig variation
SVA har i en studie tillsammans med SLU utvecklat en riskkarta som visar risken för introduktion av högpatogen fågelinfluensa till svenska fjäderfägårdar. Med hjälp av data om tidigare fall av fågelinfluensa hos vilda fåglar, vilda fågelpopulationer, klimat, markanvändning och fjäderfätäthet identifierade studien de områden och tid på året som innebär högre risk för utbrott bland fjäderfä. De södra delarna av Sverige, särskilt Skåne och Östergötland, identifierades som områden med högre risk på grund av deras närhet till flyttfåglar och med Sveriges mått mätt, en stor fjäderfäproduktion. Kartläggningen pekar också på stora säsongsvariationer, med den högsta risken under vintern och tidig vår, särskilt mars. Se hela bilden av högrikskkartan med data för mars månad.
Beslutsstöd för träffsäkra förebyggande åtgärder
För att förhindra kontakt mellan vilda och tama fåglar krävs effektiva smittskyddsrutiner, som kan inkludera att hålla fjäderfän inomhus. Riskkartläggningen pekar på behov av regionspecifika och tidsanpassade åtgärder, för att minska antal utbrott och samtidigt minimera onödiga åtgärder som kan innebära störningar i den normala driften på fjäderfägårdar. Kartläggningen bidrar till bättre förståelse för var och när risken generellt är högre, men den bygger på historiska data och eftersom smittläget för fågelinfluensa är i ständig förändring kommer det framöver behövas kontinuerliga uppdateringar av riskkartorna med nya data för att anpassa dem till förändringar i fåglarnas migrationsmönster och virusets utveckling.
Riskkartan är därmed avsett att, i kombination med kunskap om aktuellt smittläge, väderförhållanden, flyttfågelpopulationen och virusets utveckling, utgöra ett beslutsstöd för riskhanterare. Studien understryker också vikten av att upprätthålla smittskyddet i alla situationer, även när riskkartläggningen identifierar områden och tidpunkter med lägre risk, eftersom risken aldrig är obetydlig. Förbättringar av övervakningen av vilda fågelpopulationer och förbättrade registeruppgifter om fjäderfägårdar kan förbättra framtida riskprognoser. Studien har fokuserat på kommersiella fjäderfägårdar och data över anläggningar med hobbyfjäderfän var inte inkluderade.
Läs mer
Studie: Mapping the risk of introduction of highly pathogenic avian influenza to Swedish poultry